Länge sen sist.
Tillbakablick
Fredagens möte gick sådär. Jag berättade om mina besvär av medicinen och de sa att biverkningarna försvinner efter 7-10 dagar (var där på 10:e dagen) så jag skulle avvakta och se..? Så skulle jag möta den "riktiga" psyk idag istället (det andra är akut-psyk).
Möte med psyk
Jag kom dit och hon i kassan verkade aldrig ha mött folk med psykisk ohälsa förut. Riktigt otrevlig och kort i tonen. Då tänkte jag att det nog blir bättre när jag väl får träffa läkaren, ett dåligt möte leder väl ändå till ett bra? Måste tänka så mycket positivt jag orkar. Men läkaren tyckte att jag måste rycka upp mig. Att jag skulle fortsätta medicineringen för det kunde ta upp till fyra veckor (!) innan bieffekterna försvann och jag borde förstå att gratissaker kan vara bra och att jag faktiskt kan göra saker även om jag inte har pengar, det handlar om tankar (no shit?). Hon förklarade för mig att KBT (kognitiv beteendeterapi, som jag önskade) handlar om att ändra tankemönster. Hon verkade inte ta hänsyn till min sjukdomshistoria alls för hade hon gjort det så hade hon nog insett att jag nog vet vad KBT är. Men hon ansåg att jag borde få hjälp hos barnmorskan (som skickat remiss) istället för att bli uppsatt på lång väntetid (3 månader) hos dem, hon hade sett att barnmorskemottagningen hade psykolog!
Hon tyckte, som jag skrev tidigare, att jag skulle fortsätta min medicinering trots att jag berättade för henne att det inte fungerar här hemma. Jag vaknar genomsvettig på nätterna och sambon fryser under sitt tjocka täcke. Kan tillägga att jag fortfarande har sommartäcket! Jag berättade att jag visst blivit varmare iom. graviditeten men att jag sedan tabletterna var ännu varmare. Sambon orkar snart inte mer heller, han fryser och jag svettas. Jag är van vid att frysa, han är van vid att svettas. Jag mår illa också, kan inte äta samma saker som innan för att jag då mår illa. Symtomen kom 2-3 dagar efter att jag påbörjat medicineringen och jag kan inte tänka mig att det bara är graviditeten. Då sa hon att jag bestämmer själv om jag vill sluta men att vissa måste medicineras (tolkade det som ledande kommentar att jag skulle medicineras) och att man kunde testa annat preparat men att de hade samma bieffekter. Jag bestämde mig för att avsluta medicineringen, försöka få samtalshjälp och aktiveras och därefter skulle vi följa upp om mediciner behövs. Jag har alltid sagt att sjukvården är bra i Sverige men just nu är jag tveksam.
Historia
När jag fick veta att jag var gravid fick vi en BM som inte lyssnade på oss. Hon sa att jag borde kontakta psykiatrisk enhet när jag var orolig för MF (se ordlista till höger) eftersom jag fick MA (se ordlista till höger) förra året och därför önskade ett VUL (se ordlista). Vi bytte mottagning och kände att vi träffat en BM vi tyckte var bättre och en mottagning som kändes bra. Vid första mammagruppen (s.k. v. 20-grupp; "Träff för blivande mammor. Vi talar om hur det är att vara gravid just nu. Barnmorskan ger tips och råd.") kändes det inte bra alls det mötet eftersom vi inte talade utan BM talade om hur man ska göra, ingen hänsyn togs till individuella skillnader. Sen fick jag en s.k. djup depression och min BM blev sjuk samtidigt. Fick en tid tre veckor senare hos psykiatriska mottagningen men blev skickad akut till akutpsyk vid stora sjukhuset. Fick medicin och blev hjälpt av att ha en anledning att gå upp på morgonen, i övrigt har jag bara haft biverkningar. Sen undrar folk varför jag inte kan glädjas åt bebisen. Det har bara varit problem ju! Jag längtar tills bebisen är ute så jag kan fokusera på att återgå till livet med normal hormonnivå (klarar inte av hormonella preventinmedel så hur ska man klara hormonella skillnader i kroppen?) och återgå till att må bra.
Renovering
Det skulle bli en renoveringsfri helg denna helg. Men sambons brors hund äter tydligen spackel och spackelremsor så även denna gång. Vi fick helt enkelt ta oss ut och spackla två dagar igen. Det är andra gången hunden gör detta och hans mamma är inte så glad. Vi hade för första gången på flera veckor en icke-renoverings-helg, så gick det med den helgen! Men vi hade en rätt okej helg ändå!
Helgen
I helgen åkte vi för att kolla på julklappar. Det gick sådär. Inga julklappar inhandlades men bajspåsar till hunden (rosa) och en bikini till mig (170 kr för båda delar och den fanns i min storlek! Inte illa!) samt ett par skor...till mig. Samma sak varje gång jag inte har pengar; skor. Skor är terapi. Nu ska vi se, vilka behöver julklappar?
Jobb
Jag var förbi ett ställe som ligger nära bostaden och frågade om de behövde extrapersonal och de tänkte till och med lägga in en annons inom kort på en tjänst. De tyckte att jag verkade jättebra och ville ha mitt CV samt referenser. Jag har underbara referenser så det är inga problem. Referenserna har sagt att de ställer upp som referenser, jag har inte ens behövt fråga dem. Igår ringde de och frågade när jag kunde jobba, så jag ska provjobba på onsdag (imorgon), det ska bli så skönt att få göra något. Det kan få mig att må bra!
Jag trodde inte att inlägget skulle bli särskilt långt men det blev längre än jag trodde. Nu måste vi avsluta med en bra och passande bild också! Denna kanske;
Fredagens möte gick sådär. Jag berättade om mina besvär av medicinen och de sa att biverkningarna försvinner efter 7-10 dagar (var där på 10:e dagen) så jag skulle avvakta och se..? Så skulle jag möta den "riktiga" psyk idag istället (det andra är akut-psyk).
Möte med psyk
Jag kom dit och hon i kassan verkade aldrig ha mött folk med psykisk ohälsa förut. Riktigt otrevlig och kort i tonen. Då tänkte jag att det nog blir bättre när jag väl får träffa läkaren, ett dåligt möte leder väl ändå till ett bra? Måste tänka så mycket positivt jag orkar. Men läkaren tyckte att jag måste rycka upp mig. Att jag skulle fortsätta medicineringen för det kunde ta upp till fyra veckor (!) innan bieffekterna försvann och jag borde förstå att gratissaker kan vara bra och att jag faktiskt kan göra saker även om jag inte har pengar, det handlar om tankar (no shit?). Hon förklarade för mig att KBT (kognitiv beteendeterapi, som jag önskade) handlar om att ändra tankemönster. Hon verkade inte ta hänsyn till min sjukdomshistoria alls för hade hon gjort det så hade hon nog insett att jag nog vet vad KBT är. Men hon ansåg att jag borde få hjälp hos barnmorskan (som skickat remiss) istället för att bli uppsatt på lång väntetid (3 månader) hos dem, hon hade sett att barnmorskemottagningen hade psykolog!
Hon tyckte, som jag skrev tidigare, att jag skulle fortsätta min medicinering trots att jag berättade för henne att det inte fungerar här hemma. Jag vaknar genomsvettig på nätterna och sambon fryser under sitt tjocka täcke. Kan tillägga att jag fortfarande har sommartäcket! Jag berättade att jag visst blivit varmare iom. graviditeten men att jag sedan tabletterna var ännu varmare. Sambon orkar snart inte mer heller, han fryser och jag svettas. Jag är van vid att frysa, han är van vid att svettas. Jag mår illa också, kan inte äta samma saker som innan för att jag då mår illa. Symtomen kom 2-3 dagar efter att jag påbörjat medicineringen och jag kan inte tänka mig att det bara är graviditeten. Då sa hon att jag bestämmer själv om jag vill sluta men att vissa måste medicineras (tolkade det som ledande kommentar att jag skulle medicineras) och att man kunde testa annat preparat men att de hade samma bieffekter. Jag bestämde mig för att avsluta medicineringen, försöka få samtalshjälp och aktiveras och därefter skulle vi följa upp om mediciner behövs. Jag har alltid sagt att sjukvården är bra i Sverige men just nu är jag tveksam.
Historia
När jag fick veta att jag var gravid fick vi en BM som inte lyssnade på oss. Hon sa att jag borde kontakta psykiatrisk enhet när jag var orolig för MF (se ordlista till höger) eftersom jag fick MA (se ordlista till höger) förra året och därför önskade ett VUL (se ordlista). Vi bytte mottagning och kände att vi träffat en BM vi tyckte var bättre och en mottagning som kändes bra. Vid första mammagruppen (s.k. v. 20-grupp; "Träff för blivande mammor. Vi talar om hur det är att vara gravid just nu. Barnmorskan ger tips och råd.") kändes det inte bra alls det mötet eftersom vi inte talade utan BM talade om hur man ska göra, ingen hänsyn togs till individuella skillnader. Sen fick jag en s.k. djup depression och min BM blev sjuk samtidigt. Fick en tid tre veckor senare hos psykiatriska mottagningen men blev skickad akut till akutpsyk vid stora sjukhuset. Fick medicin och blev hjälpt av att ha en anledning att gå upp på morgonen, i övrigt har jag bara haft biverkningar. Sen undrar folk varför jag inte kan glädjas åt bebisen. Det har bara varit problem ju! Jag längtar tills bebisen är ute så jag kan fokusera på att återgå till livet med normal hormonnivå (klarar inte av hormonella preventinmedel så hur ska man klara hormonella skillnader i kroppen?) och återgå till att må bra.
Renovering
Det skulle bli en renoveringsfri helg denna helg. Men sambons brors hund äter tydligen spackel och spackelremsor så även denna gång. Vi fick helt enkelt ta oss ut och spackla två dagar igen. Det är andra gången hunden gör detta och hans mamma är inte så glad. Vi hade för första gången på flera veckor en icke-renoverings-helg, så gick det med den helgen! Men vi hade en rätt okej helg ändå!
Helgen
I helgen åkte vi för att kolla på julklappar. Det gick sådär. Inga julklappar inhandlades men bajspåsar till hunden (rosa) och en bikini till mig (170 kr för båda delar och den fanns i min storlek! Inte illa!) samt ett par skor...till mig. Samma sak varje gång jag inte har pengar; skor. Skor är terapi. Nu ska vi se, vilka behöver julklappar?
Jobb
Jag var förbi ett ställe som ligger nära bostaden och frågade om de behövde extrapersonal och de tänkte till och med lägga in en annons inom kort på en tjänst. De tyckte att jag verkade jättebra och ville ha mitt CV samt referenser. Jag har underbara referenser så det är inga problem. Referenserna har sagt att de ställer upp som referenser, jag har inte ens behövt fråga dem. Igår ringde de och frågade när jag kunde jobba, så jag ska provjobba på onsdag (imorgon), det ska bli så skönt att få göra något. Det kan få mig att må bra!
Jag trodde inte att inlägget skulle bli särskilt långt men det blev längre än jag trodde. Nu måste vi avsluta med en bra och passande bild också! Denna kanske;
Mattes favorit ♥
Kommentarer
Trackback
