Svårt beslut.

Jag har hört att jag förändrades sen jag blev gravid och fick barn. Inte så konstigt kanske. Hela livet förändras ju av barn, oavsett man vill det eller ej. Det är en förändring i livet. Liksom när man började studera på universitet så ändrades livet. Det är såna faser man går igenom i livet. I ett fasbyte brukar nya vänner komma och några gamla kan försvinna. Men jag tycker det är fruktansvärt svårt. Jag har så svårt för att avsluta vänskapsrelationer. När vet man att man gör det "i tid"? Alltså, inte för tidigt...vissa gånger går det ju att rädda. Och inte för sent, ibland väntar man så länge att man mår dåligt långt efter pga. följderna. När är den rätta tiden? När övergår en vänskap från "just nu behöver denna vän mer av mig" till att vännen blir energitjuv?
 
Jag har funderat på detta. Många vänskapsrelationer just nu bygger på min ork, mina (pyrets) tider osv. Men sen finns det de som inte förstår detta utan klagar på mig. Skrev tidigare om varför jag kallar pyret för skitunge och beskrev där olika reaktioner från vänner och bekanta. En kompis känner jag att jag verkligen tagit avstånd från. Jag känner att jag gjorde det i rätt tid och att det gör mig obekväm om denne hör av sig. Kanske blir det bättre sen men jag mår bättre av att inte ha den relationen just nu. Ibland upplever jag att det kommer sarkasm och kommentarer från vänner som känns som om de försöker vända på det till att bara bli mitt fel. Det blir lite som om de klankar ner på sig själva i kommentarerna. Spelar på mitt dåliga samvete.
 
Jag anser att det alltid är två personer som påverkar en relation. Oavsett vem som mår dåligt osv. Men när jag får kommentarer från vänner som skriver i stil med "det är mitt fel allting" eller "jag ska vara tyst, för allt jag säger är fel" osv. då blir jag ledsen. Det skär i hjärtat för mitt samvete säger att jag gör personen ledsen och sårad och så pass ledsen och sårad att denne inte kan vara ärlig mot mig och säga det utan att komma med lite påhoppande kommentarer (min uppfattning). Då tar jag på mig hela problemet och känner "det är nog mitt fel att det är såhär" istället för (som jag vanligtvis brukar anse om jag har distans till problemet) att tänka att "it takes two". Men det är väl så att en relation mellan två personer bygger på bådas kommunikation? Om den ene känner sig illa till mods kan väl den andre inte säga/göra något förrän den förste sagt till? Men i såna här relationer handlar det ofta om tankeläsning för "du borde veta att..". NEJ! Hade jag vetat att en kompis blir sårad av att jag säger den meningen med den tonen eller skriver på det sättet om det ämnet så hade jag kanske valt att anpassa det så att det funkade.
 
Just därför har jag insett att en blogg inte ska vara för vänner. Den ska vara anonym helt enkelt. Så frågan är...sluta blogga helt och börja skriva dokument i datorn istället (går snabbare att skriva på datorn) eller starta en ny anonym blogg och tappa några av de läsare jag uppskattar? Det är ett val jag får göra för att må bättre och för att hoppas att den typen av kommentarer jag nu talat om och sagt till att jag ogillar slutar komma.
 
 
Sidospår
På tal om såna kommentarer fick jag veta av min mammas man att de bryter kontakten med mig för att vi bett dem acceptera att vi vill att relationen mellan pyret och min mamma ska ske på våra villkor. För att vi vill ha tid att umgås som familj och inte ska behöva känna att vår lägenhet är som ett öppet hus. Öppet för alla att komma och hälsa på, närsomhelst. Snälla ta pyret med oss vi bryr oss väl ändå inte för allt vi vill är att vara ensamma, jag och sambon? NEJ! Vi vill vara tillsammans med pyret och hunden. Men ja, det är jobbigt ibland. Men hennes man meddelade att jag aldrig ska få hjälp från dem mer. Att jag inte ens är välkommen att be om hjälp. Jag mår skitdåligt över kommentarerna han skriver till mig. Har bett honom ta bort mitt nummer flera gånger för att det är just sånt han skriver just för att såra. Han vet att han sårar mig. Han vet att hans kommentarer gör att jag tar mer avstånd från mamma. Men han verkar tycka om det? Kanske vill han splittra min mamma från sin familj? Jag är nog ett hot för honom. Jag måste tänka så. Har sovit fruktansvärt dåligt sen jag fick senaste uttalandena från honom, det påverkar min relation till pyret eftersom jag inte får tillräckligt med sömn ibland för att orka underhålla pyret. Ibland har jag gett henne till sambon för att jag inte ens kan se. Jag är så trött att även om jag öppnar ögonen är det som att blunda. Jag ser inte. Kraften finns inte. Sömnbrist används som tortyr och jag förstår varför.

Kommentarer
Postat av: Sussi

Dom vänner som säger och beter sig så är inga riktiga vänner. Vänskap bygger på respekt och ömhet. Det låter inte som om det fanns mycket sånt där. Vad tråkigt för dig att du inte har alla dina vänner kvar men stängs en dörr öppnas en annan. Du kommer träffa nya vänner vartefter i livet. Låter lite läskigt det där med mannen som kommenterar. Förstår dina tankegångar om att starta en ny anonym blogg. Jag hoppas jag får följa med i sånt fall men det är upp till dig.

Kramisar

2012-07-08 @ 20:33:31
URL: http://allt-om-inget.bloggagratis.se

Dela med dig av dina tankar:
Lite tips:
fet - *din text*
understruken - _din text_


Ditt namn:
♥ Kom ihåg mig ♥

Din mail: (frivillig/publiceras ej)

Din blogg: (frivillig/publiceras)

Kommentar:

Trackback