Just nu går vi på familjerådgivning eller parrådgivning... 1400kr/tillfälle. Så hittills 2800kr fattigare. Jag hoppas verkligen. Det finns billigare rådgivning men för mig var det viktigt att ha KBT och det är dyrt. Lagom inför jul sådär. Kul... Men hoppas gör jag. Har känt mig lite låg sista tiden. Mycket hemma och på jobbet. Jag har inte nått bra helt enkelt. Jag hoppas på förändring men min luft har nästan gått ur mig. Jag känner lite hopplöshet som smugit sig på. Kanske kommer upp igen? Men jag är trött på motgångar nu. Trött på att inte bli uppringd eller att folk vill träffas och umgås. Visste att det fanns en fara i att få barn. Alla finns inte kvar då. Beteenden förändras. Man själv förändras. Men jag hade aldrig trott att jag skulle känna mig så ensam. Det är så få som vill träffa mig. Alla verkar vilja träffa pyret. Jag är inte så intresserad av att träffa folk bara för att de ska träffa och gulla med pyret... Då är jag hellre hemma själv. Bästa kompisen ringer aldrig, enligt systern vill hon inte störa. Jag skiter i vilket. Vi frågar ofta om vi ska ses men får ofta svaret att hon ska iväg till något. Alltid ursäkter. Aldrig förslag. Vi ska fira jul med den familjen. Barnens jul kallas den visst. Jag trivs inte alls med det. Vi bestämde redan förra året att vi skulle fira med dem. Men då skulle det vara annorlunda. Det skulle vara en sån mysig jul då man umgås. Jag önskar nästan att vi hade firat jul där förra året och detta år kunde vi gjort en egen jul. Vissa saker känns inte roliga i år. Och vad köper man vill sitt eget pyre? Vi köper ju allt efterhand? Vad ska pyret få på "hennes" jul, som hon inte har? Som inte är onödigt? Vi vill inte ha för mycket skräp till pyret...vi vill inte ha massa saker. Hon kan utvecklas genom andra sätt! Känner mig nästan lite bitter.