Jag har alltid tyckt det varit både skönt och tråkigt att sambon åker och jobbar. Denna gång känns det mest jobbigt. Vet inte om det beror på att han ska åka hoj och vara borta längre. Det känns tomt och jobbigt. Jag tvekar på mig själv. Har oro-ont i magen och känner att jag inte riktigt kan slappna av. Pyret har sovit bra inatt. Då blir jag orolig för hennes sömn på dagen. När ska jag slappna av? Hur mycket kan jag göra? Finner man någonsin en balans för hur mycket man kan göra utan att göra för mycket eller för lite? Jag behöver ju också stimulans... Åh, vilken balansgång!